Kalmar kommun ska nu bilda en inköpsverksamhet under servicenämndens ansvarsområde.
I denna inköpsverksamhet ska upphandlingsverksamheten ingå.
Kalmar kommun har i en tjänsteskrivelse daterad 2020-10-22 ett förslag till beslut. 07-bildande-av-kalmar-kommuns-inkopsverksamhet
”Förslag till beslut är att Kommunfullmäktige beslutar att från och med den 1 januari 2021 bilda en inköpsverksamhet under servicenämndens ansvarsområde. Det innebär att upphandlingsverksamheten organisatoriskt flyttas från kommunstyrelsen och ingår i inköpsverksamheten tillsammans med bland annat centralförrådet.
Kommundirektören bemyndigas att fatta erforderliga beslut i samband med bildandet av inköpsverksamheten samt uppdatera berörda reglementen.”
Upphandlingsverksamheten låg tidigare på serviceförvaltningen. Därifrån flyttas den till kommunledningskontoret. Nu ska alltså samma upphandlingsverksamhet, som i fortsättningen ska ingå i inköpsverksamheten, åter till serviceförvaltningen.
Kalmar kommuns inköpsorganisation genomgick under våren 2020 en genomlysning. Företaget ProSourcia AB genomförde detta uppdrag. Genomlysningen resulterade i bland annat följande:
-Kalmar kommun har ett taktiskt upphandlingsfokus för sin inköpsverksamhet istället för ett strategiskt fokus.
– Kalmar har en ineffektiv inköpsprocess med oklara roller, ett ständigt inflöde av uppdrag, många beställare och missade förbättringsmöjligheter.
– Det saknas en övergripande strategi för inköpsverksamheten inom Kalmar kommun.
– Det finns för många beställare och för många beställningskanaler.
Förbättringspotentialen verkar därmed stor.
Ytterst ansvarig tjänsteman på serviceförvaltningen är förvaltningschef Peter Arnesson. Hans företrädare på denna tjänst är Benny Wennberg.
På serviceförvaltningen återfinns t ex ansvaret för olika tjänster rörande alla kommunens fastigheter/ byggnader såsom snöröjning, grävningar, asfaltering samt, snart återigen, kommunens samtliga upphandlingar.
I studien ”Offentligt anställdas bisyssla” (se föregående inlägg) nämns att en grupp som ofta pekas ut där risken för korruption är påtaglig är tjänstemän med ansvar för upphandlingar.
Även andra beskrivningar dyker ibland upp i media där offentligt anställda misstänks, rätt eller fel, för jäv eller annat etiskt tvivelaktigt beteende kopplat till sina bisysslor.
Har då förvaltningschef Peter Arnesson några bisysslor?
Vi vände oss med frågan till Bolagsverket. Där framgår att Peter Arnesson bl a är ordförande i ett bolag samt att ytterligare fyra personer sitter i styrelsen i detta bolag.
Det som fångade vårt intresse var en av de övriga styrelseledamöterna, nämligen Carl-Johan Glebe.
Vilka som sitter i ett företags styrelse säger inget om vem eller vilka som äger bolaget varför vi återigen vände oss till Bolagsverket för att få svar på vem eller vilka som var ägare. För detta företag fanns där ingen tillgänglig information om detta, varför vi då istället frågade vem eller vilka som är stiftare av detta bolag.
Av stiftelseurkunden framgår att stiftarna är desamma som nuvarande styrelseledamöter, dvs bl a Peter Arnesson och Carl-Johan Glebe. Bolagsverket
Enligt allabolag.se är Carl-Johan Glebe styrelseledamot i flera bolag som t ex Byggnadsfirma Ivar Glebe aktiebolag och Glebes fastighets AB. https://www.allabolag.se/what/carl%20johan%20fredrik%20glebe/where/kalmar
Han företräder i ett flertal bolag därigenom en av de största privata fastighetsägarna i Kalmar Kommun. Se här artikel införd i tidningen Barometern 20/10 -20. https://www.barometern.se/naringsliv/kalmars-fastighetsmarknad-star-stark-204ead07
Nedan citat är hämtat från studien ”Offentligt anställdas bisysslor”, se även vårt föregående inlägg ”Dubbla stolar, del två”.
”Objektivitetsprincipen i regeringsformen föreskriver att alla som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet i verksamheten. De som utför offentlig verksamhet ska utgå från en värdegrund som innebär att arbetet ska utföras på ett demokratiskt, effektivt och rättssäkert sätt. I det ligger också att alltid vara vaksamma på korruption och oegentligheter. Den offentliga förvaltningen är en grundsten i det svenska demokratiska systemet. Det är därför av största vikt att förvaltningen har medborgarnas fulla förtroende. Förbudet för de offentliganställda att ha förtroendeskadliga bisysslor bidrar till att upprätthålla detta förtroende.”
En bedömning ska grunda sig på hur en viss bisyssla framstår i allmänhetens och olika intressenters ögon. Regleringen är till för att förebygga skada, inte hantera något som redan har inträffat
Frågan är då hur Peter Arnessons samägande av ett bolag med bl a Carl-Johan Glebe framstår i allmänhetens och olika intressenters ögon? Detta då Peter Arnesson är förvaltningschef på serviceförvaltningen och Carl-Johan Glebe företräder en av de största fastighetsägarna i Kalmar kommun.
Huruvida detta har påverkat Peter Arnesson i hans roll som förvaltningschef har vi ingen aning om.
Det vi diskuterar är, precis som det sägs ovan, hur det framstår.
Lyckas inte kommunen förebygga förekomsten av förtroenderubbande bisysslor riskerar det att försvaga medborgarnas förtroende för förvaltningens oberoende och opartiskhet.
Områden där risken för förtroendeskada är särskilt stor är bl a myndighetsutövning, tillsyn, upphandling och ledning av offentlig verksamhet. Här återfinns tjänster som generellt sett är extra känsliga för förtroendeskada. Det kan som exempel vara åklagare, högre chefer och personer med ansvar för upphandlingar.”
I förvaltningschef Peter Arnessons uppdrag återfinns flera av de ovan nämnda områdena.
Fortsättning följer.
