I majoritetens debattinlägg, Barometern 30/3-21 skriver de bl a om att de ska “motverka kriminalitet”.
Vi tänkte därför börja detta inlägg med att lite kort beskriva rättsväsendet för att i kommande inlägg på ett djupare plan gå in på polisen och deras uppdrag.
Med rättsväsendet menas normalt de myndigheter som ansvarar för rättssäkerhet och rättstrygghet där stommen utgörs av domstolarna.
Till rättsväsendet räknar man också de brottsförebyggande och utredande myndigheterna, d v s
- Polisen
- Brottsoffermyndigheten
- Åklagarmyndigheten
- Ekobrottsmyndigheten samt
- Kriminalvården.
Utöver ovan finns t ex Kronofogdemyndigheten som kan ha uppgifter inom rättsväsendet eller knyter an till detsamma.
På regeringsnivå är det i första hand justitiedepartementet med justitie/migrationsminister Morgan Johansson (S) och inrikesminister Mikael Damberg (S) som ansvarar för frågor rörande detta område där en av de viktigaste är hur man ska förebygga brott och bekämpa brottsligheten. Allt i syfte att öka tryggheten för medborgarna.
Åklagaren har till uppgift att leda förundersökningen från det att en given person skäligen kan misstänkas för brott. I denna roll är åklagaren även ansvarig för att brottet utreds korrekt.
Efter slutförd förundersökning beslutar åklagaren om åtal ska väckas eller om förundersökningen ska läggas ned.
Åklagaren är även statens företrädare i brottmålsprocesser vid domstol.
Att domstolarna är både oberoende och självständiga i förhållande till såväl riksdag, regering som andra myndigheter är helt avgörande för ett fungerande rättsväsende.
Detta regleras dels genom bestämmelserna i regeringsformen, en av våra fyra grundlagar, och i artikel 6 i Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna.
Allmänhetens insyn i denna rättsskipning regleras i bestämmelserna om offentlighet i regeringsformen och tryckfrihetsförordningen med reservation för de regler som gäller för sekretess.
I de fall ett brottsoffer tilldömts skadestånd erbjuds hjälp av Kronofogdemyndigheten för att driva in detta skadestånd.
I de fall som det av olika skäl inte finns någon som kan (gärningsmannen saknar betalningsförmåga)/ ska betala (gärningsmannen är ej identifierad) kan brottsoffret få ersättning från staten, sk brottsskadeersättning. Denna typ av ersättning avser normalt personskador och kränkning.
Brottsoffermyndigheten är den myndighet som prövar ärenden om brottsskadeersättning. De administrerar även Brottsofferfonden.
Att samtliga myndigheter följer lagar och förordningar är av största vikt för tilltron till den offentliga förvaltningen och ytterst för demokratin.
Myndighetsbeslut är möjliga att överklaga till allmän förvaltningsdomstol. I de fall detta sker kommer alltså myndigheternas rättstillämpning under domstolens prövning. Härigenom skapas också en praxis som myndigheterna ska följa.
Justitieombudsmannen (JO) har riksdagens uppdrag att granska de som bedriver offentlig verksamhet och ur det perspektivet då följer lagar och andra författningar samt i övrigt fullgör sina plikter.
JO kan dels på eget initiativ inleda undersökningar men även efter anmälningar från allmänheten.
Justitieombudsmannen kan varken ompröva eller ändra ett domstolsbeslut eller en myndighets beslut utan endast utdela kritik.
Det som kanske de flesta av oss i första hand tänker på som representant för de brottsförebyggande myndigheterna är nog polisen. Vi kommer därför i nästa inlägg att enbart beröra polisen och deras uppdrag.
Källa:https://www.alltomjuridik.se/lar-dig-juridiska/det-juridiska-systemet/
Hoppas att alla medborgare läser er blogg. Här lär man sig allt vad som gäller i vårt demokratiska Sverige. Hur Sverige fungerar enligt alla lagar och förordningar som finns. Tänk om alla politiker och tjänstemän lärde sig detta, då hade vi haft ett bättre Sverige.