Detta inlägg ska handla om tjänstefel. Reglerna om tjänstefel gäller politikerna i samhällsbyggnadsnämnden likväl som tjänstemännen på förvaltningen.
Vad är då tjänstefel?
Den som vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet, oavsett om detta sker sker uppsåtligen eller av oaktsamhet, åsidosätter vad som gäller för uppgiften kan dömas för tjänstefel.
Syftet med dessa regler är att skydda medborgarna mot fel vid utövandet av den offentliga makten.
”Reglerna innebär ett straffrättsligt ansvar att på ett riktigt sätt följa de lagar och regler som gäller. Reglerna om tjänstefel finns i Brottsbalken.”
Därigenom ställs det krav på både noggrannhet och omsorg vid myndighetsutövningen utförd av dessa politiker och tjänstemän.
För tjänstefel finns böter och fängelse i straffskalan.
Som sagt så gäller reglerna vid myndighetsutövning.
”Myndighetsutövning är beslut eller faktiska åtgärder som ytterst grundas på samhällets maktbefogenheter. Beviljande av bygglov är därför ett typiskt fall av myndighetsutövning. Myndighetsutövning kan till exempel vara beslut som för den enskilde innebär en förmån, en rättighet eller en skyldighet eller faktiska åtgärder för att verkställa sådana beslut. För myndighetsutövning förutsätts att myndigheten grundar sin befogenhet att bestämma på en författning eller annat beslut av riksdag eller regering till exempel lagar och förordningar. (Hellners-Malmqvist (2010), Förvaltningslagen med kommentarer. Norstedts Juridik. sid. 29)
Bestämmelsen om tjänstefel omfattar inte bara handlande som självständigt utgör myndighetsutövning, utan även vissa andra åtgärder som står i ett naturligt och nära samband med myndighetsutövning och som har betydelse för hur den till slut kommer att ske. Sådana åtgärder kan vara förberedande eller efterföljande åtgärder av olika slag, till exempel fel vid protokollföring, registrering eller expediering av beslut. (jfr prop. 1988/89:113 sid. 14 och 23)”
På Boverkets hemsida tas som exempel på tjänstefel upp en dom från Hovrätten (HovR för Västra Sverige 2011-09-22, mål nr B 2768-10).
Där framgår att ledamöter i byggnadsnämnden och stadsarkitekten hade beviljat ett bygglov trots att de hade vetskap om att åtgärderna utgjorde avvikelse från detaljplanen.
Avvikelsens omfattning översteg vida vad som kan bedömas vara en mindre avvikelse. Hovrätten kom därför fram till att bygglovet därför inte lagenligt.
Som nämnt ovan räcker oaktsamhet varför det alltså inte krävs uppsåt för tjänstefel.
”Det är inte enbart den som har uppsåt, det vill säga med avsikt gör något, utan även den som är oaktsam som kan begå tjänstefel. Oaktsamhet innebär ett ansvar för den som borde ha förstått eller insett att dennes handlande är i strid med vad som gäller för uppgiften. Detta ställer stora krav på den enskilde tjänstemannen eller politikern att vara påläst och ta reda på vilka regler som gäller vid myndighetsutövning, till exempel vid ett beslut om att bevilja bygglov. (prop. 1988/89:113 sid. 24, Ulväng m.fl. (2014). Brotten mot allmänheten och staten. Iustus. sid. 270 och Leijonhufvud m.fl. (juli 2015). Brottsbalken: en kommentar. Norstedts Juridik. 20:1)”
För att klassas som tjänstefel krävs inte aktiva handlingar, även passivitet, dvs att underlåta att agera kan även det falla under begreppet.
”Uttrycket vid myndighetsutövning innefattar alltså även situationer där det finns en skyldighet att agera från en tjänstemans eller politikers sida men där denne istället låter bli att agera, det vill säga underlåter att göra det som krävs. (prop. 1975:78 s id. 180-181, prop. 1988/89:113 sid. 24)”
Vad som menas med uttrycket ”vad som gäller för uppgiften” framgår bl a följande:
”Med uttrycket vad som gäller för uppgiften, avses regler som mera konkret tar sikte på hur en viss uppgift ska handläggas, till exempel förvaltningslagens förfaranderegler eller myndighetsföreskrifter, som direkt gäller myndighetsutövningen. (prop. 1988/89:113 sid. 24)”
Och
”Vid bedömningen av om någon har begått ett tjänstefel kan hänsyn även tas till andra principer än sådana som finns i lag eller författning. Det kan till exempel vara i situationer där ett visst tillvägagångssätt framstår som självklart och naturligt och det är uppenbart oriktigt att inte agera utifrån detta tillvägagångssätt. (jfr prop. 1988/89:113 sid. 24)”
Samtliga citat ovan kommer från Boverkets hemsidahttps://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/lov–byggande/roller-och-ansvar/byggnadsnamnden/tjanstefel/
Jag tror Adolfson och gänget börjar bli lite skit i byxan nu.
Ibland är sanningen tuff. Särskilt om man är lite ovan:)
….Och i synnerhet om man är van att inte göra rätt. 🙂
Försöker att förstå!
Jag söker ett jobb, efter vad den specifika tjänsten efterfrågar .Om jag inte innehar t ex läkarexamen, söker jag INTE en läkartjänst, SÅKLART. Vid varje tillsatt tjänst, förutsätter vi skattebetalare, att detta uppenbara och självklara, efterföljs, det vill säga, av ansvarig rekryteringspersonal.
Vem är då ansvarig för de anställda i kommunen och Länsstyrelsen, som genom denna fullkomlighet låter dessa få personer få ”VÄXA ? Hur många är de?
Klart att de ska svettas lite och framförallt hoppas i alla fall höra ngt i stil med ”vi gjorde fel och det ska inte hända igen”.
Men helt säker på att det kommer aldrig att hända, för det är så mycket ja sägare som aldrig har fel enligt de själva, och det är sorgligt.
Och Mattias, Johan, Mikael, Ulrick mfl hade nog inte sett detta komma, men det gjorde det. Det kallas karma.