Ingen har väl missat vad som drabbat i synnerhet Gävle under det senaste dygnet.
I alla sammanhang är det som bekant mindre dyrt att förebygga problem än att hantera konsekvenserna efter en katastrof. Varje fastighetsägare, privatperson likväl som exempelvis Kalmar kommun, har givetvis ansvar för att hålla sin fastighet i gott skick. Detta ansvar framgår även enligt försäkringsvillkoren i fastighetsförsäkringen.
Nu är det en hel del frågor som man som fastighetsägare inte har rådighet över som exempelvis det kommunala VA-systemet och övriga frågor som berör avrinningsvägar m m.
Nedan är ett inslag från dagens Studio ett, Sveriges radio P1 https://sverigesradio.se/artikel/oversvamningarna-i-gavle-de-varsta-pa-tjugo-ar
I detta inslag intervjuas bl a Staffan Moberg, jurist och klimatanpassningsexpert på branschorganisationen Svensk Försäkring. Se följande citat.
Så vad har då privatpersoner för ansvar när det gäller att att skydda huset från översvämningsskador?
”Ja det är det ansvaret man har, att se till att det (huset) är i gott skick. Då får man ersättning. Rinner det in i via VA-systemet, eller över trösklar eller ventiler i väggar o s v då får man ersättning.”
Om en privatperson ska rensa hängrännorna vad bör samhället göra för att förebygga det här?
”Ja, samhället bör ju se till att det byggs på ett vettigt sätt. Att det finns avrinningsvägar för det vatten som kommer ner i form av skyfall. Sedan gammalt har det funnits en syn att skyfallen och regnet ska ledas bort via VA-systemet men det är inte hållbart. Det finns inga VA-system som klarar av de här stora skyfallen utan regnvatten/ skyfall ska ledas bort ytledes och så har man inte riktigt byggt de svenska städerna. Så där har vi ett problem idag.”
Tror du att det kommer att ändras något i försäkringsvillkoren för nu säger du att nu får man ju ut pengar på försäkringen i princip då om man får en översvämning i källaren?
”Alla konsumentförsäkringar och försäkringar för små och medelstora företag har ju ett skydd för naturskador där översvämning ingår. Vi har haft en diskussion runt de här frågorna i samband med Klimat och sårbarhetsutredningen för några år sedan och då sa vi att vi vill fortsätta kunna erbjuda det här försäkringsskyddet men för att vi ska kunna göra det så måste man i samhället börja förebygga för de här skadorna. Och även om de inte är så extremt stora nu förutom nu kanske i Gävle då så kommer den här typen av händelser som har ägt rum nu ske betydligt oftare och kommer det att ske på en och samma plats då kan det bli svårt att bibehålla försäkringsskyddet på den platsen för då lever man inte längre upp till försäkringskriterium, alltså förutsättning, för en försäkring som heter plötslig och oförutsedd skada vilket innebär att man kan inte försäkra sådant som skadas gång på gång, någonting som man vet kommer att inträffa.”
Även i Barometerns ledare (10/8-21) konstateras att det ofta är samhällsplaneringen som har brustit.
https://www.barometern.se/ledare/forenkla-inte-klimatpolitiken-14ec8795/
Citatet är hämtat ur denna ledare.
Men klimatförändringarna och det extrema vädret används ibland också – tyvärr – som ett slags syndabock vid katastrofer när makthavare eller andra delar av samhället vill kunna skylla ifrån sig, då det ofta också är mänsklig samhällsplanering som brustit. Ett förhållande som sällan skärskådas.
Den allvarliga översvämningen i Tyskland, det stora strömavbrottet i Kalmar, de stora bränderna i Australien och Kalifornien, amerikanska samhällen som skadas av orkaner – det är tacksamt att kunna lägga skulden helt och hållet på klimatförändringarna. Man vill ogärna erkänna lokala samhällsplaneringsmisstag, utan lägger hellre skulden på världens mer anonyma axlar.
När det sedan kommer till beslut som fattas i en nämnd så är nämndledamöterna tillsatta på politiska meriter, men alla beslut som en nämnd fattar är inte politiska beslut. En nämnd som hanterar myndighetsärenden mot enskilda, som t ex samhällsbyggnadsnämnden, ska hantera dessa och komma fram till ett beslut utifrån lagstiftarens intentioner om hur frågan ska lösas. En ledamot av en myndighetsnämnd är alltså en rättstillämpare i dessa sammanhang.
Som bekant så är utbildningsnivån i många fall påfallande låg bland högre chefer på Kalmar kommun. Detta i kombination med uttalande som att man arbetar så ”pragmatiskt” i samhällsbyggnadsnämnden verkar alltså i helt motsatt riktning mot vad som krävs för att kunna hantera inte bara framtida, utan även nutida frågor rörande samhällsplanering.