Detta inlägg handlar om reglerna avseende mutor som bl a gäller för de förtroendevalda i samhällsbyggnadsnämnden och de berörda anställda.
På Boverkets sida beskrivs det på följande sätt:
”En muta är något som ges för att påverka någon. Bestämmelserna om mutor syftar till att förebygga korruption inom bland annat kommunen. Det är straffbart både att ta emot och att lämna en muta. ”
Och
”En muta är en gåva, tjänst eller annan förmån som överlämnas till en politiker eller tjänsteman. Detta för att mottagaren ska särbehandla givaren, givarens anhöriga eller någon annan eller som tack för utförda tjänster.”
Bestämmelserna gäller både inom offentlig såsom privat verksamhet och syftar till att förebygga korruption. I kommunen träffas både politiker och tjänstemän av dessa regler.
”Syftet med mutor är ytterst att den som lämnar en muta direkt eller indirekt ska få fördel av att beslutet inte fattas i korrekt ordning eller på helt och hållet sakliga grunder. (jfr prop. 2011/12:79 sid. 20)”
Dessutom påtalas följande:
”Förutom den risk för oriktig tjänsteutövning som mutor för med sig skadar den också kommunens anseende. Det är mycket allvarligt om allmänheten inte längre kan förlita sig på att offentliga organ bedriver sin verksamhet med absolut hederlighet och opartiskhet. (jfr prop. 2011/12:79 sid. 20)”
Bestämmelserna om mutor, både givande och mottagande, återfinns i Brottsbalken.
”Givande av muta begås om någon lämnar, utlovar eller erbjuder en otillbörlig förmån till en arbets- eller uppdragstagare för utövningen av dennes anställning eller uppdrag.”
Straffet är böter eller fängelse i upp till två år såtillvida brottet inte bedöms som grovt. I detta senare fall är straffet fängelse i lägst sex månader och högst sex år.
”Den som är arbetstagare eller uppdragstagare träffas av bestämmelserna oavsett om denne arbetar inom offentlig eller privat verksamhet och oberoende av befattning eller anställningsform. Reglerna gäller även för förtroendevalda. Bestämmelserna gäller alltså för både tjänstemän och för politiker i kommunen. (jfr prop. 2011/12:79 sid. 43).”
Nedan följer ett antal citat från Boverket.
”Vad som är otillbörligt och vad som är tillbörligt kan vara svårt att bedöma. Vid minsta osäkerhet bör man därför betrakta en förmån som otillbörlig.”
”Bedömningen av om förmånen är otillbörlig ska göras med beaktande av samtliga omständigheter. Varje transaktion som objektivt sett har förutsättningar att påverka utförandet av vissa uppgifter eller att uppfattas som en belöning för hur uppgifter har utförts är otillbörlig. Att påverka en arbets- eller uppdragstagare är att försöka förmå någon att fatta ett visst beslut eller att vidta eller underlåta en viss åtgärd. Att belöna någon är däremot att i efterhand tacka för ett fattat beslut eller en vidtagen eller underlåten åtgärd. Ibland kan det vara uppenbart att det är fråga om en otillbörlig förmån som påverkat eller belönat. Så är till exempel fallet om utredningen visar att arbets- eller uppdragstagaren faktiskt har åsidosatt sina skyldigheter eller haft för avsikt att göra det. (jfr prop. 2011/12:79 sid. 43 f)”
”För ansvar krävs också att den otillbörliga förmån som arbets- eller uppdragstagaren tagit emot, godtagit ett löfte om eller begärt har skett för utövningen av anställningen eller uppdraget. Det dominerande sambandet mellan parterna ska alltså vara ett tjänstesamband och att förmånen därmed ytterst ska kunna sättas i samband med något som är att hänföra till den verksamhet som arbets- eller uppdragstagarens huvudman bedriver. ”
”För straffbarhet krävs inte att förmånen är inriktad på något som arbets- eller uppdragstagaren ska utföra. Det är tillräckligt att denne inom ramen för anställningen eller uppdraget kan utöva inflytande över en process, till exempel i egenskap av föredragande åt en beslutsfattare eller som den som bereder ett beslutsunderlag. Det krävs inte heller att förmånen har samband med någon tjänsteåtgärd. Inte heller behöver det bevisas att förmånen syftat till, föranlett eller belönat någon oriktig åtgärd eller någon åtgärd som gynnar den som lämnat, utlovat eller erbjudit förmånen. (jfr prop. 2011/12:79 sid. 43)”
”Den som är osäker på hur ett erbjudande om en förmån ska hanteras eller blir utsatt för försök till påverkan som känns olämpligt bör genast meddela och ta upp frågan med sin närmaste chef eller annan lämplig överordnad för bedömning. En otillbörlig förmån kan naturligtvis inte bli tillbörlig genom att en chef godkänner den.
Även om det finns misstanke om att någon kollega låter sig påverkas på ett otillbörligt sätt eller tar otillbörliga hänsyn i sin tjänsteutövning bör frågan tas upp med närmaste chef eller annan lämplig överordnad. Möjligheten att vända sig till kommunens högsta ledning, internrevisionen eller till polis och åklagare finns också.
Utöver reglerna i brottsbalken kan kommunen ha en policy för mutor. ”
Här återfinns Kalmar kommuns policy03-riktlinjer-mot-mutor-och-jav
Samtliga citat ovan är hämtade från denna sida på Boverkethttps://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/detaljplan/roller-och-ansvar/byggnadsnamnden/mutor/
Intressant ämne.
Spännande att se vad som grävs fram, för det lär väl finnas ?
Det kan vi nog vara säkra på.
Har man makt och missbrukar den, så finns det många lockelser och folk som vill ha tjänster.