Detta inlägg ska ses som ett svar på kommentarerna från “Blommas” påstående under inlägget “Konsekvenstänk”.
Vi förstår av “Blommas” kommentar att vi ibland kanske talar över huvudet på våra läsare vilket inte är vår avsikt, Vi ber i de fall detta har hänt om ursäkt för och ska försöka bättra oss då allt bygger på förståelse för de lagar och regler som gäller oss alla.
“Blommas” kommentar var följande:
“Ja men det är ju knappast Johan som ansvarar för den dagliga tillsynen av det kommunala dagvattnet.
Det är tjänstepersoner på förvaltningen och skatt som styr.
Även om rätt personer sitter där och har bra koll på vad som behöver bättring så kan det fortfarande saknas pengar.”
“Blommas” kommentar var i sin tur ett svar på min, Karl-Axels, föregående kommentar. För samtliga kommentarer hänvisas till inlägget “Konsekvenstänk”
Uppenbart finns det många missförstånd som behöver redas ut.
Samtliga citat nedan, där inget annat anges, kommer från Havs- och vattenmyndighetens rapport “Juridiken kring vatten och avlopp”.rapport-2015-15-juridiken-kring-vatten-och-avlopp
Vi behöver helt klart först börja med en kort beskrivning över hur Sverige, och även Kalmar, ska skötas.
1. Sverige är en demokrati vilket betyder att de folkvalda politikerna beslutar. Givetvis måste deras beslut (även i Kalmar kommun) följa svensk lagstiftning. Nedan är hämtat ur en av Sveriges fyra grundlagar, nämligen Regeringsformen.
1 kap. Statsskickets grunder
1 § All offentlig makt i Sverige utgår från folket.
Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse.
Den offentliga makten utövas under lagarna.
“Allt myndighetsarbete är reglerat i lag, och i regeringsformen sägs att ”den offentliga makten ska utövas under lagarna”. Bestämmelsen ger uttryck för legalitetsprincipen som styr vad en myndighet får, inte får respektive måste göra. Detta innebär generellt uttryckt att myndigheten:
•Endast får göra det som lagstiftningen säger att den får göra.
•Inte får göra det som inte tilldelats den genom lagstiftningen.
•Måste göra det som lagstiftningen säger att den måste göra. 1 kap. 2 § PBL. 3 kap. 1 § PBL. Det kommunala planmonopolet, 1 kap. 2 § plan och bygglagen
Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten enligt denna lag”
“Myndighetsutövningen ska vara korrekt, den ska bottna i juridiken, och den ska ske med stor respekt för den enskilda människan. Myndighetsutövning ska ske på saklig grund och vara opartisk. Alla ska behandlas lika. Saklighet innebär att alla beslut ska fattas mot bakgrund av de krav som lagstiftningen ställer, inget mer och inget mindre. Detta är basen för all myndighetsutövning i Sverige.”
Lagstiftning beslutas av de folkvalda politikerna i riksdagen. Här går vi inte in på EU:s inflytande. I detta fall ska vi tala om Lagen om allmänna vattentjänster, LAV https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2006412-om-allmanna-vattentjanster_sfs-2006-412
2. Johan Persson (S) är en folkvald politiker. Han är som kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande den högste politikern i Kalmar kommun.
I kommunstyrelsens arbetsutskott (där Johan Persson (S) sitter med ) fattades bl a beslut om att hemställa till samhällsbyggnadsnämnden att, tillsammans med Kalmar Vatten AB, skyndsamt genomföra en dagvattenutredning 29/9 2020 enligt 119§. Rubriken “Yttrande med anledning av skrivelsen den 25 september 2020 om eventuell olovlig markåtgärd på fastigheten Gamla stan 2:4” på 119§ är något märklig men det måste vara det som man i kommunstyrelsens protokoll enligt nedan från 2/3 2021 hänvisar till. kommunstyrelsens-arbetsutskott-protokoll-29-september-2020
Kommunstyrelsen förbereder ärendena till kommunfullmäktige. I kommunstyrelsen, där Johan Persson (S) är ordförande, togs därefter 2/3 2021 beslut att föreslå kommunfullmäktige att förändra verksamhetsområde för Kalmar Vatten AB:s VA-anläggning (se bifogat mötesprotokoll §30). kommunstyrelsen-protokoll-2-mars-2021
3. Beslut om att förändra/ inrätta verksamhetsområde dagvatten fattas av kommunfullmäktige, dvs våra folkvalda politiker. Att införa verksamhetsområde dagvatten är enligt vissa förutsättningar tvingande för kommunen enligt Lagen om allmänna vattentjänster, LAV.https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2006412-om-allmanna-vattentjanster_sfs-2006-412
“Kommunfullmäktige fattar de viktiga besluten gällande inrättande, utvidgning och upphävande av verksamhetsområdet. Det är också kommunfullmäktige som beslutar om taxor, avgifter och antar de kommunala föreskrifterna (ABVA).”
Protokoll från kommunfullmäktige 29/3 2021. Se 42§ där beslut fattades att förändra verksamhetsområde dagvatten i Gamla stan.kommunfullmaktige-protokoll-29-mars-2021
4. Varje fastighetsägare har ansvar för det vatten som “regnar” på sin fastighet, detta gäller även Kalmar kommun i rollen som fastighetsägare för exempelvis deras gator och trottoarer. Ansvaret för dagvatten, utöver denna del som varje fastighetsägare har, är kommunens. I Kalmar kommun har man löst detta genom att överlämna ansvaret till Kalmar Vatten AB i de fall området ingår i verksamhetsområde dagvatten. I de fall som området ej är verksamhetsområde dagvatten kvarstår ansvaret på Kalmar kommun. Nu är ju Kalmar Vatten AB ett kommunalt bolag varför ansvaret ändå blir Kalmar kommuns, men i denna del placerat i ett AB.
5.Enligt Lagen om allmänna vattentjänster, LAV ska inrättande av verksamhetsområde, då kriterierna är uppfyllda, ske snarast.
“Kommunens ansvar enligt LAV bygger på två steg. Det första steget innebär att kommunen är skyldig att inrätta verksamhetsområdet, vilket beslutas av kommunfullmäktige. Denna skyldighet inträder så snart förutsättningar som följer av LAV:s 6 § föreligger.”
Kommunens skyldighet att ordna vattentjänster
6 § Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen
1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och
2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va- anläggning.
6. Enligt samma lag kan kommunen aldrig hänvisa till bristande ekonomi.
“Även om det ofta är svårt att avgöra när denna skyldighet föreligger, så är inte inrättandet förhandlingsbart, valbart, möjligt att avtala bort, få undantag från eller något som kan planläggas bort med något instrument enligt PBL. 6 § LAV tar inte heller någon hänsyn till hur dyrt det kommer bli att ordna vattentjänsterna. Det ska alltså inte göras någon sådan skälighetsbedömning som förekommer i t.ex. 2 kap. 7 § MB”
I fallet rörande utökande av verksamhetsområde dagvatten gällande delar av Gamla stan har nu äntligen även Kalmar kommun, efter många år sällat sig till oss övriga som sedan länge påtalat Kalmar kommuns skyldighet att utöka verksamhetsområde dagvatten till att även innefatta dessa delar av Gamla stan. Hur de styrande i Kalmar kommun definierar “snarast” förtäljer inte historien.
7. Tillsynsmyndighet över dessa dagvattenledningar är samhällsbyggnadsnämnden. I samhällsbyggnadsnämnden är Peter Akinder (S) ordförande och Kajsa Hedin (M) vice ordförande.
“Kommunerna har det övergripande ansvaret för att förhindra att olägenhet för människors hälsa och miljön uppstår, och ur det perspektivet har kommunernas miljönämnder ett ansvar för att planera sin tillsynsverksamhet under MB så att detta mål kan uppnås.”
8. Finansiering sker genom VA-kollektivet även om det frivilligt är möjligt att kommunen via skatteintäkterna skjuter till medel. I de fall måste det som anges i kommunallagen följas. LÄNK
“Brukarens primära skyldighet är att betala de avgifter (taxor) som kommunfullmäktige beslutar om. Avgifterna kan vara anläggningsavgifter och brukningsavgifter. Det sammanlagda avgiftsuttaget ska stå i proportion till vad det kostar att driva anläggningen samt till behov av avsättningar för framtida investeringar i anläggningen.”
“Vilka avgifter som kan tas ut styrs också av LAV:s självkostnadsprincip, dvs. att verksamheten inte får gå med vinst.”
Sammanfattningsvis så måste alltså även Kalmar kommun följa svensk lagstiftning. De som fattar beslut är våra folkvalda politiker då Sverige är en demokrati. Johan Persson (S) är den högst uppsatte politikern i Kalmar och innehar dels rollen som kommunalråd och dels rollen som kommunstyrelsens ordförande.
Enligt gällande lag (LAV) kan kommunen (se ovan) inte undkomma detta tvingande ansvar exempelvis genom hänvisning till bristande ekonomi. Ej heller är inrättandet förhandlingsbart, valbart, möjligt att avtala bort, få undantag från eller något som kan planläggas bort med något instrument enligt PBL.
Om kommunen, efter att ha uppfyllt sina skyldigheter som är tvingande enligt lag, fortfarande har ett ekonomiskt utrymme uppkommer situationen där politiker kan komma med olika förslag som t ex bryggor och strandpromenader.
“Den kommunala kompetensen, dvs. vilka angelägenheter en kommun har rätt att befatta sig med, framgår av kommunallagen (KL). Medan vissa angelägenheter är frivilliga, så måste kommunen ordna andra.
Att tillhandahålla vattentjänster är ett sådant allmänt intresse som kommunerna har befogenhet att sköta, och som de dessutom enligt 6 § LAV är skyldiga att tillhandahålla under angivna förutsättningar.”
Gällande frågan om ekonomi i ett större samhällsperspektiv så konstaterar samtliga experter efter katastrofen nu nyligen i exempelvis Tyskland att kostnaden för att förebygga jämfört med att hantera konsekvenserna av exempelvis översvämningar är liten. Som framgår i IVL Svenska Miljöinstitutets rapport är Kalmar kommun usla på detta arbete då vi endast kommer upp i 11,5 poäng av 33 möjliga. Många kommuner har som jämförelse i denna undersökning runt 30 poäng. Se gärna även vårt föregående inlägg “11.5 av 33”.
Nu handlar detta inte enbart om den ekonomiska konsekvensen av dessa översvämningar utan om ren överlevnad och nu talar vi inte om människor som exempelvis drunknar utan om vårt viktigaste livsmedel vatten.
Att allt hänger i hop kan vi vanliga medborgare förstå då det efter tisdagens regn gick ut en varning om att ej bada i Kalmarsund pga konsekvenserna av översvämningarna (orent vatten).
Väldigt enkelt kan man förklara att regnvatten blir dagvatten som sedan blir grundvatten för att därefter bli dricksvatten. Eftersom människan ej överlever utan friskt vatten är frågor som denna reglerad i lag och alltså inget som man bortse ifrån med hänvisning till sin politiska uppfattning.
Vi vill här återigen påminna om en av Sveriges grundlagar, nämligen Regeringsformen där följande framgår;
Den offentliga makten utövas under lagarna. RF 1 kap 1§
“Beslut som en nämnd fattar är inte politiska beslut. En nämnd som hanterar myndighetsärenden mot enskilda ska hantera dessa, och komma fram till ett slutresultat, utifrån lagstiftarens intentioner om hur frågan ska lösas. Därför representerar inte nämndledamöterna sina politiska partier när det kommer till ärenden rörande myndighetsutövning mot enskilda. Av denna anledning kan det vara viktigt att inte använda uttrycket politiker utan att istället använda kommunallagens uttryck förtroendevalda. En ledamot av en myndighetsnämnd är kort och gott rättstillämpare när det kommer till hantering av myndighetsbeslut. Uppdraget kan liknas vid en domares.”
“..kommunernas tjänstemän och förtroendevalda, måste vara medvetna om vilken roll kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och de olika facknämnderna har inbördes och i förhållande till varandra. Vidare måste det finnas respekt för att rollen som rättstillämpare innebär något annat än rollen som politiker. Utgångspunkten för dessa slutsatser är de rättsregler som beslutats av Riksdagen och av övriga lagstiftande församlingar i Sverige och i EU.”
Att politiker gärna vill framstå som den som kommer med lördagsgodis i förhoppningen om att bli älskad, dvs omvald, och därigenom inte ta det ansvar som uppdraget kräver är oansvarigt och något som för allas vår skull, oavsett politisk uppfattning måste få ett slut.
Vi hoppas nu att vi kunnat bringa lite klarhet i exempelvis Johan Perssons (S) del och ansvar i ärende liknande detta.
Ännu en gång missar ni att det faktiskt är 3 ordförandeposter i Samhällsbyggnadsnämnden. Ni ställer aldrig 2:e vice ordf till svars. Är det er politiska agenda som hindrar er?
Vi skulle givetvis enbart kunnat vända oss till ordförande Peter Akinder (S) eller som vi nu gjort även vända oss till 1 vice ordförande Kajsa Hedin (M). Ett annat alternativ hade varit att även inkludera 2:a vice ordförande Leila ben Larbi (V), eller inkludera även alla övriga ordinarie ledamöter eller kanske t o m inkludera även samtliga suppleanter. Eller varför inte också ta med tillsynsmyndigheten över samhällsbyggnadsnämnden nämligen Länsstyrelsen.
Nu har vi i detta fall valt att ställa våra frågor till ordförande och 1 vice ordförande.
Om du läser inlägget och också förstår vad vi skriver så förklarar vi bl a följande: att i de fall en förtroendevald är ledamot i en nämnd, som t ex samhällsbyggnadsnämnden, och som hanterar myndighetsärenden mot enskilda ska dessa förtroendevalda komma fram till ett slutresultat, utifrån lagstiftarens intentioner om hur frågan ska lösas. “Därför representerar inte nämndledamöterna sina politiska partier när det kommer till ärenden rörande myndighetsutövning mot enskilda”
“En ledamot av en myndighetsnämnd är kort och gott rättstillämpare när det kommer till hantering av myndighetsbeslut. Uppdraget kan liknas vid en domares.” Dessa citat återfinns i vårt inlägg “Grundläggande spelregler” och är hämtade från Havs-och vattenmyndighetens rapport “Juridiken kring Vatten och avlopp”.
Att, som du uttrycker det, “ställas tills svars” som förtroendevald framstår som något märkligt i våra öron. Är det inte något positivt att som förtroendevald inneha rollen som ordförande eller 1 vice ordförande? Och vill man inte i så fall gärna kommunicera med väljarna hur detta förtroendeuppdrag utförs?
@Delaval:
Vem är du utsänd av?
https://www.barometern.se/naringsliv/konkurserna-okade-i-kalmar-lan-under-juli-89b975f5/
Vad säger JP om det? Enligt han går ju allt som tåget i Kalmar.
Det går jättebra nu.
Sämst i Sverige på arbetet med att förhindra att våra framtida arvingar ska flyta omkring som råttor i översvämmade områden.
Ökat gängvåld, skadegörelse som ökar mycket, problem i vissa områden där inte ens vakter vill patrullera mm.
Men målet tycks vara att ha en snygg fasad, men det krackelerar under, men det syns inte utåt så mycket.
Nu har sanningen kommit i fatt dom.
Straffbart?